Under antiken växte Rom till över en miljon invånare, men polis i gamla Rom existerade inte förrän kejsar Augustus tog makten. Staden drabbades konstant av nattliga bränder från öppna eldplatser och facklor. Kriminaliteten löpte löst på gatorna, och ingen hade riktigt ordning på situationen. Augustus insåg ganska snart att Rom behövde en organiserad lösning på dessa problem.

Hur Rom löste sina problem

År 5 e.Kr. skapade Augustus Vigiles Urbani en ny styrka på 7 000 man. De fick två uppgifter: bekämpa eldsvådor och upprätthålla ordning i staden. Vigiles bestod av frigjorda slavar organiserade i sju kohorter om ungefär 1 000 man vardera (rätt många, egentligen). De stationerades vid Tiberfloden för snabb insats när bränder utbröt eller brott ägde rum.

Vad gjorde vigiles dagligen

Vigiles patrullerade gatorna under natten och sov på dagen. De släckte bränder med hinkar och pumpar, och grep misstänkta förövare de mötte på vägen. Dessa nattvakter skildes helt från militären de var en civil styrka, inte soldater. Rom införde också strikta trafikregler: vissa gator var engelriktade och tunga fordon förbjöds nattetid för att minska brandriskerna.

Rom då och nu

Dagens Rom använder fortfarande militär för att stödja polisen, precis som Augustus gjorde med Vigiles. Ungefär 1 000 italienska soldater hjälper till i städer som Rom och Neapel mot ökad brottslighet. År 2016 experimenterade Italien även med kinesisk polis på gatorna för att skydda turister mot överfall. Det visar något intressant många länder gör det Augustus gjorde för 2 000 år sedan. De blandar olika styrkor för att hålla ordning.

Vigiles lösningen fungerade inte perfekt, måste man säga. Korruption förekom och effektiviteten varierade från dag till dag. Men organiserandet av nattvakter gjorde en verklig skillnad för en växande världsstad. När befolkningen växer och problemen multipliceras krävs det helt enkelt system och struktur.